Analys varnar för miljardnota om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte klarar sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

I pressmeddelandet från IVL (22 juni 2026) säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av gapet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL beskriver detta som en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjligheten att använda EU ETS-utsläppsrätter räknats in återstår enligt IVL ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet pekar på tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: IVL bedömer att kostnaden är osäker eftersom de flesta medlemsstater har underskott i ESR-sektorn och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de EU ETS-utsläppsrätter som används).
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till kommande år. Om åtagandet missas igen blir det en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, uppger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas även i rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.