En nedåtgående trend i länet

Antalet personer som löser statligt jaktkort minskar i Jönköpings län, enligt Naturvårdsverket och en ny rapport om utvecklingen över tid. Samtidigt pekar rapporten på att jägarkåren blir äldre och att andelen yngre jägare minskar tydligt.

För invånare i Vaggeryds kommun och övriga länet innebär utvecklingen att färre bidrar via viltvårdsavgiften, som är kopplad till jaktkortet och finansierar delar av den svenska viltförvaltningen.

Stödet för jakt är fortsatt starkt

Naturvårdsverket beskriver att stödet för jakt i Sverige är stabilt och brett, även om antalet jaktkortslösare har minskat över tid. Myndigheten bedömer att utvecklingen inte kan förklaras enbart av avgiftens storlek eller hur betalningen går till, utan snarare hänger ihop med större förändringar i samhället.

”Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten”, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.

Unga jägare blir färre – nedgång även i Jönköpings län

Rapporten visar att andelen jaktkortslösare som är 29 år eller yngre minskar tydligt nationellt under perioden 2017–2018 till 2025–2026, och faller till omkring sju procent mot slutet av tidsserien.

Enligt rapporten har andelen unga (≤29 år) minskat i samtliga län under perioden 2017–2025. Även Jönköpings län uppges ha en stor nedgång, i storleksordningen cirka −0,39 till −0,41 procentenheter per år. Rapporten anger också att det i flera län, inklusive Jönköpings län, inte syns någon uppgång 2024 – i stället ligger andelen unga kvar på en låg nivå eller minskar ytterligare.

Viltvårdsavgiften finansierar viltförvaltning

Viltvårdsavgiften (avgiften för jaktkortet) går enligt Naturvårdsverket till Viltvårdsfonden. Fonden används bland annat till:

• att följa hur viltstammarna utvecklas
• viltforskning
• genomförande av viltförvaltning
• stöd till ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård

”Viltvårdsfonden är en grundbult i svensk viltförvaltning. Därför har antalet personer som löser jaktkort stor betydelse, både för den långsiktiga finansieringen och för att systemet ska uppfattas som rättvist och trovärdigt”, säger Mona HansErs.

Flera förklaringar – och möjliga åtgärder

Naturvårdsverket lyfter att minskningen sannolikt beror på flera samverkande faktorer, som förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut. Även praktiska delar kring betalningen, som aviseringar och hur smidiga de digitala tjänsterna är, kan påverka benägenheten att lösa jaktkort.

Rapporten tar också upp möjliga åtgärder, bland annat att stärka rekryteringen genom mentorskap, introduktionsjakter och riktade insatser för unga, kvinnor och stadsbor.

Naturvårdsverket uppger samtidigt att det under jaktåret 2025/2026 finns tecken på att trenden kan vara på väg att vända för antalet personer som löser jaktkort.